Hängande kruka för köksväxter

Oj, det var ett bra tag sedan som jag skrev här på bloggen. Har helt enkelt haft tankarna på annat håll och tiden har inte riktigt räckt till för att sätta igång något kreativt. Ibland behöver ens idéer också mogna innan man kan gå vidare med dem.

Jag vet inte hur det är med er men jag tycker verkligen om kaffe. För mig är aromen avgörande så jag dricker inte vilket kaffe som helst. Det har gjort att jag länge varit lojal mot samma kaffesort.

Tyvärr gnager det lite i mig för producenten vakuumförpackar kaffet i plast. Ja, ni läste rätt. Plast, i dessa tider? Det känns verkligen inte bra, men dessvärre tror jag att det är en bidragande faktor till att kaffet fortfarande är så smakrikt när det efter lång transport når fram till mig. Med tanke på att jag dricker minst tre koppar om dagen har jag under årens lopp öppnat ett antal vakuumförpackningar. Ett stort antal till och med.

På kaffeförpackningen står det att man kan källsortera vakumförpackningen som mjukplast och det har jag gjort tills för ca ett halvår sedan då tanken om återanvändningen började gro i mig och jag började, som den hamster jag är, spara förpackningarna. För när väl idén dyker upp vill jag ju inte vara utan material.

Och så för någon vecka sedan slog den ner… snilleblixten (roligt ord det där).

Till min kruka har jag använt: en vakuumförpackning, öljetter, soft uppbindningstråd (grön) och vaxat bomullssnöre (röd).

Jag använt ett strykjärn (utan ånga) och en bit bomullstyg, som jag lade mellan plasten och strykjärnet, när jag pressade in bomullstråden i den övre kanten och även när jag pressade till nedre delen av krukan.

När det var gjort slog jag fast öljetterna. För att kunna flytta krukan, med växt och vatten i, och hänga upp den behövs ett handtag. Till handtaget använde jag den gröna uppbindningstråden.

Nu har jag gjort tre krukor och min tanke är att de ska hänga i köket i närheten av spisen så att jag enkelt kan ta lite örter och lägga i grytan. Visst låter det härligt?

Just nu testar jag en upphängningsanordning och när jag vet hur den fungerar uppdaterar jag detta inlägg.

Tills dess, ha en underbar försommarlördag!

P.S Upphängningen fungerar fint. Än en gång har jag använt den fantastiska kardborrelösningen för tavlor. Snabbt och enkelt att fästa och blir man less drar man bara i ena änden och ytan är precis som innan. Inga spår!

Som bilden i högra hörnet visar ser man inte karborrebanden när man står framför diskbänken.

Nu är det dags för lunch på balkongen!

Publicerat i Återbruk, Återvunnen plast, Design, DIY, Redesign, Reuse | Etiketter | Lämna en kommentar

Ett mönster för livet (på papper och tyg)

För många år sedan när jag studerade Idé- och lärdomshistoria skrev jag en essä om den italienske filosofen Giordano Bruno som tillhörde den hermetiska rörelsen (uppkallad efter Hermes Tristmegistus).

Giordano utbildade sig till präst men hans intresse för bl a Copernicus heliocentriska världsbild, ett oändligt universum och mystik gillades inte av katolska kyrkan som brände honom på bål år 1600.

Giordano, som var känd för sitt minne, använde sig av en minnesteknik som han själv utarbetat. När han funderade på livets ursprung använde han ofta kontemplationsbilder dvs bilder som han betraktade länge för att nå bortom sinnenas värld.

Illustrationen ovan använder jag sedan en tid som min meditationsbild.

Och så fick jag för mig att kanske göra något mer av illustrationen. Först fotograferade jag den och sedan beskar jag fotot något.

Med hjälp av appen Photo Booth kunde jag upprepa/dubblera vissa delar.

Och till sist uppenbarade sig mönstret ”Pånyttfödd”.

Nu har jag beställt tryckning av mönstret från samma firma som ska sy upp örngottet. Håll tummarna för att örngottet verkligen ser ut som på bilden när det landar i min brevlåda.

Simma lugnt!

P.S Så här blev örngottet. Jag är riktigt nöjd med resultatet.

Publicerat i Bloggar jag gillar | Lämna en kommentar

Vågor möter vågor

Senast vi hade en supermåne skymtade jag den bara så den kändes varken stor eller betydelsefull. Gårdagens fullmåne däremot lyste starkt och gav spöklika skuggor.

Bland alla spökhistorier jag känner till är Oscar Wildes Spöket på Canterville en favorit och av alla uppläsningar föredrar jag Ernst Hugo Järegårds. För en tid sedan när jag satt på tåget blev jag sugen på att lyssna på den och sökte därför på nätet. Istället hittade jag en ljudbok från 1985 med Hans Lindgren i berättarrösten. Ni vet han som gör Tjuren Ferdinand på julafton.

Jag blev verkligen positivt överraskad av denna för mig nya version. Tor Isedals gestalting av spöket, som måste stjäla vattenfärger för att bättra på blodfläckarna som slottsägarna varje morgon så effektivt tagit bort med ett modernt fläckborttagningsmedel, är helt lysande och riktigt rolig!

Att spöken för en massa oljud med kedjor och annat är väl känt så jag antar att de som bor i spökhus och jag har något gemensamt… vi vill bli av med oönskade ljud.

Nåväl, just nu ligger mitt fokus på att testa vad jag kan göra med äggkartongernas långsidor. Här har jag påbörjat något som just nu liknar en vågformig ”jalusi” och

samtidigt provar jag mig fram med en lite mer komplicerad konstruktion, en fyrhörning. Det röda snöret som ni säkert känner igen från julpysslet funkar fint med de ofärgade träkulorna. Ser fram emot att testa vad som händer när vågform möter ljudvåg. Släcker, eller förstärker, de varandra?

Oops, det har redan blivit dags att gå ner till tvättstugan…

Ha en fin vecka!

 

 

Publicerat i Äggkartong, Design, DIY, Egg Carton, Fyrhörning | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Mys (manet) lampa -prototyp

Ordet äggkartong ger lätt associationer till höns och hönsgård, och i en förlängning även till hönsnät. Vet inte riktigt hur hållbart materialet är, och i mitt fall är det inte heller återanvänt utan nyinköpt, men det är ett väldigt användbart material som tematiskt ligger nära äggkartonger. Det hårda, kalla, hönsnätet utgör en bra en kontrast till den mjuka, varma, känslan som kartongen ger.

När jag började med det här projektet insåg jag ganska snabbt att en ljuskälla av något slag skulle lyfta det hela. Den batteridrivna ljusslingan har en fiffig timer.

  

På håll påminner lampan om en manet, tycker jag. Vissa av dessa otroliga varelser som saknar hjärna tror man nu ändå har någon typ av ”intelligens” för i laboratoriemiljö har de kunnat ”lära” sig saker som man inte ska kunna lära sig utan hjärna…spännande. Fotot till höger är taget underifrån.

Eftersom batteridelen väger en del provade jag att stärka upp kanterna med träpinnar (återbruk).

Resultatet blev en väldigt behaglig ljuskälla. Tyvärr tycker jag att träpinnarna inte riktigt funkar med formen men jag några idéer om hur jag kan utveckla formen i sin helhet och ändå göra den stadig.

(Här har jag lekt lite med perspektiven)

Veckodagen söndag är i Norden uppkallad efter den fornnordiska solgudinnan Sol. Just nu ingen sol i Stockholm, söndag till trots. Ljuset kanske vi själva får stå för idag…

Publicerat i Egg Carton, Lampa, Prototyp, Reused | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Var bor du lilla råtta?

I din hatt
Vad gör du klockan åtta? Jagar katt
Hur många ungar har du? Sjuttiotvå.

Nä, så många råttor eller möss kom jag aldrig till…

men istället tovade jag två andra karaktärer.

Ett spöke och en nyfiken pepparkaksgubbe som alltid lyckas vara i centrum.

Här är ett gruppfoto på hela gänget. Alla, utom en av mössen, är fingerdockor. Jag använde dem under sago- och sångstunderna när jag jobbade som barnskötare på dagis (som det kallades då) i Umeå.

Texten till Var bor du lilla råtta? har Britt G Hallqvist skrivit och här kommer sångtexten i sin helhet.

Var bor du lilla råtta? I din hatt
Vad gör du klockan åtta? Jagar katt
Hur många ungar har du? Sjuttiotvå.
Hur mår din gamle far, du? Si och så.

Vad gör din fru Lovisa? Steker glass.
Vad vill du ha att spisa? Korv och jazz
Vad vill du ha att dricka? Smultronbål
Vad har du i din ficka? Fyra hål

Hm, korv och jazz… kanske något för en lördagskväll 🙂

Publicerat i Barnvisor, Fingerdockor, Tovad ull | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Grönt är skönt

När jag var tonåring, på 70-talet, var det Flower power och gröna vågen som gällde. Det avspeglade sig även i mitt sovrum där jag hade målat väggarna i grönt och gult. På sängen hade jag ett rutigt sängöverkast, också det i gult och grönt. Förstås!

Och som om det inte var nog sydde jag på syslöjden ett par byxor i v-jeansmodell i blommigt tyg med…just det, grööön botten. Min syfröken sa: Jag visste att du skulle gilla det tyget. Hm, jag har alltså ett förflutet när det gäller färgen grönt och nu är färgen ”inne” igen…

Som jag tidigare beskrivit skiljer sig papperskvalitén åt mellan grå, grön, gul och cerise äggkartong. Deras unika kvalitéer är något jag gärna vill undersöka. Just nu när jag har stor tillgång på grön äggkartong är det läge att testa materialets begränsningar och möjligheter. Hur mycket kan jag t ex klippa i den innan den faller isär?

Här har jag klippt fram två olika former. Fantastiskt att den vänstra fortfarande håller ihop trots att den gröna kartongen är mjukare än den grå. Under arbetet med den högra

  

kom jag att tänka på en späntsticka. Förutom att jag, som gammal lägerledare, vet jag hur ovärderlig en späntsticka kan vara när man ska göra upp eld och det är blött och kallt ute gillar jag verkligen den krulliga spiralliknande formen som på något underligt sätt bara blir. Bilden på späntstickan har jag hittat på nätet och den är visst tagen ur ”Friluftsboken” av Lars Fält (hoppas ingen misstycker att jag lånat bilden…)

Att klippa fram former påminner om att snida och karva i trä eller att skulpturera fram en form ur lera, tycker jag. Låter kanske konstigt men på något sätt känns det som om möjligheten till form redan finns där. Det gäller bara att hitta den.

Just den här dagen kom jag inte på något mer kreativt än att göra ännu en kylskåpsmagnet. Men om man tycker att våren dröjer och man behöver lite grönt i sitt hem kan man lätt åtgärda det genom att pynta kylskåpet med blomstermagneter.

Avslutar idag med Barbro Hörbergs vackra dikt Med ögon känsliga för grönt

Och tänk i parken
Om våren
Med ögon känsliga för grönt
Och kastanjeblad som paraplyer
Och våra händer känsliga för allt som är skönt.

Vi vek en duva av papper
I vinden seglade den långt
Och den landade på en staty som
Fick ändra alla orden i sin sång.

Det regnade men bilderna blev bra
Det var ett egendomligt ljus den dan
Vi fyllde våra ögon
Med ljuset och tankarna på allt det nya

Och tänk i parken
Om våren
Med ögon känsliga för grönt
Och kastanjeblad som paraplyer
Jag älskade dej då, det gör jag nu

Love & peace 🙂

Publicerat i Äggkartong, Dikt, DIY, Färgen grön, Form, Kylskåpsmagneter, Pyssel, Recycling, Reuse | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Svensk designtidning -läge att fira!

Idag har jag fått veta att några av mina kreationer nu är publicerade i Svensk designtidning för de har beviljats mönsterskydd. Så himla roligt!

Här kan ni läsa Svensk designtidning 2017-01-17

Var bara tvungen att dela med mig 🙂

Ha en fin torsdagskväll!

Publicerat i Design, Designskydd, DIY, Egg Carton, Svensk designtidning | Etiketter , , , | 2 kommentarer

Ett tecken i mitt fönster

Jag tycker att det är rätt kul att läsa horoskop, och titta på youtube klipp om astrologi. Senaste tiden har det på webben florerat ett antal inlägg och videos om ”the t-square” som, i samband med fullmånen 12 januari, skulle ställa framförallt kardinaltecknen inför stora utmaningar och man nämnde även ”chockartade händelser”.

Utan att närmare gå in på det kan jag tyvärr bara bekräfta att jag och andra kardinaltecken i min närhet fått en och annan chock. Om detta sedan beror på planeternas position till varandra låter jag vara osagt.

Den här ”pjäsen” känner ni igen vid det här laget. Med tanke på hur många olika variationer av form & design som jag kunnat göra tack vare den tycker jag den är värd ett eget foto/presentation. Det är en enkel konstruktion som stått sig i längden – ett vinnande koncept.

Idén till den här ovala formen föddes för några månader sedan när jag vid ett tillfälle ”föste” ihop ett gäng av pjäser. Precis som vanligt började jag med att binda ihop pjäserna med papperssnöre för att få till en mer stabil limning men den här gången upptäckte jag att det inte gick att få till formen så länge snöret fanns med i ekvationen. Jag fick helt enkelt välja mellan stabilitet och design. Limningen genomförde jag istället i omgångar för att få till bästa möjliga stabilitet.

Som jag tidigare berättat är jag mån om att använda så mycket som möjligt av varje varje äggkartong. Därför har jag undersökt vad jag skulle kunna göra med långsidorna. Hur långa dessa är beror naturligtvis på kartongens storlek.

På sistone har jag känt ett stort behov av att gestalta mina känslor kring senaste tidens händelser. Det har resulterat i ett ”May the Force be with you” hjärta som jag hängt i mitt fönster som ett tecken på att jag i tanke & hjärta är med mina vänner i norr.

Den grå kartongen bryts inte så lätt när man böjer den och därför passar den bättre till den här typen av kreation än grön och cerise kartong. I mitten av hjärtat har jag hängt ett glasprisma.

Klämmorna på bilden består av plast och metall och försluter brödpåsarna som jag regelbundet köper. Kom på att om jag klipper bort metalldelarna så kan de återanvändas som ståltråd. Den röda ståltråden använde jag nu som hänge till prismat.

Just nu kan det vara svårt att föreställa sig men när solen står tillräckligt högt på himlen kommer ljuset brytas genom prismat och då blir regnbågens alla färger synliga i rummet. Jag hoppas att energin som då alstras ska sprida sig långt utanför mitt fönster…

Allt gott!

Publicerat i Återbruk, Home decoration, Oval form, Paperart, Reuse, Sångtexter | Etiketter , , | 5 kommentarer

Det blev en del julpyssel ändå…

De senaste veckorna har bara flugit förbi. Man kan verkligen undra varför det blir så ibland. Jag menar, dessa veckor har bestått av lika många timmar, minuter och sekunder som övriga veckor. Ändå hade jag kunnat svära på att en tidstjuv har varit framme…

Det finns andra saker som man tror ska vara lika men som av någon outgrundlig anledning inte är det. Tar man t ex grön och ceris äggkartong och klipper exakt likadant dvs runt runt så blir de ändå olika. Papperskvalitén skiljer så åt så mycket att den cerisa blir näst intill rak och den gröna spiralformad. Intressant!

Brukar inte pyssla så mycket men till jul händer det.

För att ”pysslet” ska sitta kvar på kortet tills det når fram har jag satt fast snöret med jullack. Vill den som får kortet istället hänga upp pysslet bryter de bara loss lacken.

Här en annan form att hänga i julgranen eller enriset. Uttrycket ”att komma på grön kvist” betyder att man ska få det bra ekonomiskt. Jag tänkte att många nog kommer behöva ett tillskott i kassan efter alla inköp och därför passar det bra med en liten kvist i den röda träkulan.

Och slutligen tog jag en av de former som jag visat i ett tidigare inlägg och bytte ut papperssnöret mot ett guldsnöre. Nedanför enriset sitter tomtemor (julklapp från min syster & svåger) och tar igen sig inför julfirandet.

Avslutar med några rader ur Michael Endes bok ”Momo eller kampen om tiden”

Det finns här i världen en stor men ändå mycket vardaglig hemlighet. Alla människor har del i den, alla känner till den, men mycket få tänker någonsin på den. De flesta accepterar den bara och undrar aldrig över den. Denna hemlighet är tiden.

Vi har almanackor och klockor att mäta den med, men det säger inte särskilt mycket, för varenda människa vet ju att en enda timme ibland kan kännas som en evighet, men tvärtom också kan rusa iväg som bara ett ögonblick allt efter vad man upplever under den där timmen. 

Ty tid är liv. Och livet bor i hjärtat.

Önskar er alla en fröjdefyll jul!

Publicerat i Återbruk, Egg Carton, Julpyssel, Pyssel | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Det som är givet eller man tager vad man haver

Snön som föll i natt ligger fortfarande kvar på träden utanför mitt fönster och helt plötsligt blir tillvaron mycket ljusare. Ska snart bege mig ut. När skogen är lite otillgänglig för att det snöat, eller om det är väldigt kallt, händer det att jag inte möter en enda människa när jag är ute och går utan bara djur. Sist det hände gick ett rådjur lugnt förbi mig på nära håll. Dessa tillfällen är som små guldkorn i mitt liv för då kan jag fokusera på att vara närvarande, andas ren luft och uppmärksamma naturen med alla dess former och mönster. Det gör mig lycklig.

När jag var liten samlade vi kottar. Med torra kottar var det lättare att tända eld i vedspisen och de kottar som vi istället målade med guld- och silverfärg hängde vi i julgranen.

En höst för några år sedan hittade jag under en skogspromenad ovanligt fina kottar. Vid det här laget vet ni ju att det bor en liten hamster i mig… så jag plockade fickorna fulla. Min första tanke var nog juldekoration men eftersom jag inte kunde bestämma mig för om jag skulle måla dom eller inte så ligger de fortfarande kvar i skåpet.

Tittar man noga ser man att de olika lagren i en kotte ligger omlott. Inom biomimiken dvs teknik som härmar naturen är man uppmärksam på just den här typen av detaljer. Man frågar sig vilka fördelar som en specifik form har i fråga om funktion, näringstillförsel, hållbarhet osv och hur vi människor kan använda oss av den kunskapen för en smartare teknikutveckling.

Till den här mobilens olika delar har jag, som ni ser, låtit mig inspireras av kottens omlott-form. För att få till en rörlighet i formen hänger de olika delarna med mellanrum (2-3 cm). I botten på varje del har jag lagt en mindre tyngd (en större träkula) som lod för annars kapsejsar det hela.

Jag tycker verkligen om den här färgkombinationen, det är lite ”allmoge” över den. Precis som i resten av samhället följer producenter av äggkartonger färgtrender och just dessa färgnyanser har jag inte sett igen. Fördelen med att ”använda det man får till sig” är till exempel att den här mobil är unik i sitt slag. Nackdelen är att jag inte kan använda färgkombinationen till andra skapelser.

Jag vågar påstå att om man, som jag, skapar av material som man inte helt och hållet valt själv närmar man sig materialet på ett annat sätt. Man blir tacksam för det som kommer till en och man förväntar sig inte ett resultat på samma sätt som om man hade inhandlat allt på affären. Man tar det lite Que Sera, Sera (Whatever will be, will be)

Önskar er alla en härlig och lugn andra advent!

Oops, tredje advent menar jag ju 🙂

Publicerat i Äggkartong, Allmoge, Design, Designskydd, DIY, Reuse | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar